Tango i sommarkvällen 220717
Förra gången fanns tvivlet och den här gången närvaron. Att sitta på rumpan och söka ögonmöten fungerar ibland, men den här gången sökte jag ögonmöten genom att antingen sikta in mig på någon, gå halvvägs och söka ögonkontakt eller gå runt pistan och söka ett ögonmöte. En kombination av mirada och gå halvvägs fram till den eventuellt blivande meddansaren. Lyckosamt eftersom uppbjudningsmetoden fungerade varje gång. Om inte ögonmötet sker halvvägs flyttas blicken till nästa dansare.
Kände frihet, ledighet, trygghet. Kunde leka till musiken och ständigt leta efter nya rörelser.
Om inte alla använder mirada så blir det att följa minsta motståndets lag. Tråkigt på ett sätt men det är upp till arrangören att hjälpa dansarna in i det mest vänliga sättet att bjuda upp. Både arrangör och dansare behöver stödja varandra för att göra milongan eller praktikan levande och glädjande. Att spela musik och bjuda på fika är väldigt trevligt men det vore också fint om arrangören hjälper dansarna inte bara in i musiken utan också hur de förväntas interagera med varandra. Kanske känns barnsligt men med tanke på hur mycket svårigheter som uttrycks runt detta vore det välvilligt om arrangören rekommenderade hur uppbjudningen skall gå till, om det är okej för alla att bjuda upp och även om alla kan dansa med alla, det vill säga även samkönat och queer.
Just nu är anpassning ordet för dagen. Att kunna anpassa dans, beteende och sättet att bjuda upp efter omständigheterna. Med den approachen finns inga rätt och fel, händer någon oväntat anpassas dansen efter det. Allting vävs in i dansen, även en tappad balans eller konflikt. Om meddansaren vill gå på min högra sida, och jag i min iver att föra leder henne till vänster kan jag snabbt efter att ha lett henne till vänster, göra henne till viljes. Detta att jag inte hinner eller måste göra något annat än vad meddansaren avser, kan också ske för att vi behöver hålla dansriktningen eller håller på att stöta ihop med ett annat par.
Hade avsikten att dansa med så många som möjligt vilket uppfylldes i huvudsak. Några är omöjliga att få dansa med t.ex. Jessica, Tanja och de som kommer i par och inte dansar med andra.
Arrangören hejar. Musiken var som alltid bra. Fikat är fantastiskt och godiset på räcket ger lite extra ork. Allt i stort sett välskött.
