Stå stadigt i tangon
Verkar som om vi nu befinner oss i en lite utvidgad sfär, där jag upplevde mig tala om sex. Alltså ren sex, ingen förälskelse, utan gå hem och ha sex, eller träffas flera ggr. för att ha sex. En förälskelse upplever jag som en ömsesidig omtanke, med extra allt, ja, sammanbunden med allt annat, med en önskan om att få vara tillsammans inte bara i det sexuella mötet som kan var några timmar och sedan upphöra.
Kanske berör jag något annat också, att i alla fall under en period, dansa tango utan att leda in den i något annat. Utan att plötsligt känna att jag måste röra mig jättefort nu, för att det känns så laddat med den jag dansar med. Att faktiskt på något sätt vara tillsammans med tangon som den är. Att få uppleva förälskelsen med tangon, utan att distraheras av annat. Att inte hela tiden behöva parera, dras till, vara i något annat än dansen. Att kunna välja danspartner och få uppleva en tango, utan att känna att jag är bortstött, eller inviterad, eller att någon undviker att beröra mig, se mig i ögonen, eller tvärtom beröra mig olämpligt, eller titta mig i ögonen med en klar intention att göra något helt annat, att tangon är en ingång till något annat.
Jag har ännu inte fått uppleva det, i alla fall inte under en period. Tycker mig komma mer och mer in i tangon just som en meditation, där jag står allt mer på mina egna fötter, där jag svajar allt mindre som en flöjel, där jag mer och mer förstår en inre kärna av tangon, där jag är fast, tydlig, inte håller på med en massa dolda saker eller försöker dra tangon någon annanstans. Att jag är i mig själv, lugn, lekfull, där förälskelse och sex blir något som finns i tangon, men inte som sexuella rörelser och uttryck, utan som förmågan att leka, improvisera, känna sensuella känslor som inte har med underliv, bröst, mun eller annat som är ett nödvändigt med sex.
Utan mer som glädjen i att leva, vara förälskad i att leva, att vara förälskad i att gå, gå livligt, äran och glädjen i att få möta en annan människa, vara i hennes närhet, i delat intresse av tangon, njuta av fysisk närhet, själslig närhet i att bli som Ett, att samarbeta på det mest intima sätt jag kan tänka mig, som vida överstiger sexets möjlighet till variation och improvisation. En aktivitet som inte falnar, inte förråder mig, som år efter år lockar och fördjupas.
Ja, jag vill likna den mer med intimiteten med min familj, släkt och barn, än den med en kärlekspartner. Jag kan, och dansar också med följare som är en sexuell dans. Jag känner min egen lust till henne och hennes lust till mig. Jag känner att vi har sex, fast på dansgolvet. Jag stryker henne överallt där det är möjligt, ja även där man egentligen inte får, utan att vilja ta det vidare, utan att kontakta henne, eller söka upp henne. Bara lämnar det där det hände och inget mer. Bara ge dansen en touch av en sensualitet åt det mer närgångna sexuella.
Att vara i dansen helt och fullt, oavsett vad jag känner, och bevara den där. Lämna den där den är, och möta den igen, i en tango en annan dag.
För mig har tanken om allt vackert med dig, din mjuka följsamma kropp, dina mjuka känsliga ögon, hur lätt, vackert och ömsint du rör dig, endast med att få barn att göra, att inget av detta skulle finnas om inte meningen med kvinna och man var att få barn tillsammans. Precis som mun, matsäck och strupe inte skulle finnas om inte kroppen behövde livsviktig näring. Så allt underbart med dig, finns endast, ( för mig ) som en väg till att få barn. Den tanken har befriat mig och jag känner mig invävd och så mycket gladare i min syn på kvinnan. Hon är inte en godsak att enbart njuta med utan hon bär med sig det mest meningsfulla jag kan tänka mig, att få barn.
Så nu när jag tittar in i dina fina ögon, så tänker jag inte längre på om jag skall få förlusta mig med dig, eller om jag kan förföra dig eller få dig att göra vad jag önskar, utan mer om jag vill ha barn med dig oavsett om det är möjligt eller inte. Om du skulle vara den finaste människan i världen att smälta samman med, den mest lämpliga att bilda familj med, att leva med i gemenskap och glädje, den jag mest vill kunna se mig tillsammans med i en ny människa. Att jag kommer att älska barnet lika mycket som jag älskar oss oavsett om vi kan få barn eller inte. Min livskompass har fått nya markeringar och leder till helt andra platser än tidigare.
