Skäl att nobba?
Oftast ges inget svar till varför en dans inte är möjlig. Vilket i sin tur blir en återvändsgränd, för vad det nu är, som gör det omöjligt att dansa. Det går med andra ord inte att varken utveckla dans eller social relation. För gruppen är det en katastrof och används mest av de som har makt och inflytande. Ett begränsande som kan gå så långt att milongan och praktikan belamras och förpestas av en viss sorts dansare som inte släpper in någon annan.
Lätt att glömma är att det i Tangon som överallt annars finns människor som är sjuka, som har svår ångest, är narcissister, psykopater, känslomässigt avstängda, påverkade av mediciner eller knark, har haft hjärnblödning och har svårt att avgöra vad som är lämpligt och många andra tillstånd.
Några olika fraser att nobba med som används:
- Jag har gått så många dyrbara kurser så att jag vill inte kasta bort tid på att dansa med nybörjare eller någon som inte är lika bra som jag.
- Jag vill bara dansa med en dansare som jag kan tänka mig att ingå en relation med.
- Du är så svettig.
- Dansar bara med min fru och mina vänner.
- Metoo?
- Vill leka leken, fråga vad du vill, så svarar jag ärligt. När ”fel” fråga ställs så vill dansaren inte dansa mer.
- Efter att ha haft en sexuell relation vill dansaren inte dansa och inte heller tala om vad som nu gör att vi inte kan dansa.
- Efter att ha blivit nobbad sexuellt så vill dansaren inte dansa längre.
- Jag är kurslärare?
- Man måste förtjäna att få en dans med mig.
- Dansar bara med queerdansare.
- Dansar bara varannan tanda.
- Ont i foten. ( funkar inte om man tio sekunder senare är uppe och dansar med någon annan )
- Behöver vila. ( funkar inte om man tio sekunder senare är uppe och dansar med någon annan )
- Vill inte av personliga skäl. ( vilka skäl skulle det kunna vara? )
- Dansaren säger aldrig hej, är inte vänlig, låter sig inte bjudas upp med ögonen. Vid ett försök att bryta isen och frågan: Hur är det fatt! Blev svaret: Jag behöver inte prata med dig.