Råd till nybörjare i Tango

Förslagsvis går du på all tango som finns i Stockholm. Välj sedan de praktikor och milongor som du känner dig bekväm på. Utemilongorna t.ex. är lättsammare än inomhusmilongorna eftersom det är en mer blandad publik utomhus, men också andra aktörer.

Sträva alltid efter att känna dig bekväm. Det vill säga tvinga dig inte till något. Att fokusera lika mycket på att lyssna på musiken, och den glädje som finns i paren, som du gör på att dansa, skapar en fin känsla, och är en bra början.

Du kan genom att möta dansarnas blickar när de dansar och visa att du är glad, att du känner dig bekväm och gärna vill dansa. Att bemöta alla vänligt är ett sätt att öka möjligheterna att få dansa och undvika att sjunka ner i tankar om att man på något sätt inte är lika mycket värd som andra.

Att gå ofta på ett ställe som du trivs på, gör att du blir igenkänd och du blir mer en i gänget, än om du går på många olika ställen ibland. Tror mycket på att försöka tycka om sig själv, trivas med sig själv och vara vänlig som ett medel att få dansa.

Titta gärna efter männen som tycker om att dansa med alla.

Att fokusera på tango-mil kan vara mindre lyckosamt än att försöka få så fina danser som möjligt. Avslappnad, här och nu, varm inombords och själv sin bästa stödjande vän tror jag på.

Tangon verkar innehålla många gropar. Om man dansar många danser med en dansare så är det lite som att gräva en grop. Det blir svårare att komma upp. Samma sak om man sätter sig tungt, det är också lite som att gräva en grop. Bättre att stå. Man får betrakta lokalen hur andra gör. Var de samlas och hålla sig där.

En annan grop är att komma in i ”destruktiva tankar” tänka att man inte duger. På något sätt behöver man fylla sig själv med glädje, se till att man framför allt mår bra när man går ut. Jag märker direkt på andra om jag inte har tagit hand om mig. Har jag sovit dåligt eller är bekymrad så märker jag det på andra. Också en grop att glida ner i.

Tangon liknar väl också alla andra sammanhang. Fester, arbetsplatser, flytta till en ny lägenhet, få nya grannar. Träffa en partner. Går man på en fest och ingen är intresserad av att tala med en får man ju hitta på något annat.

Jag är fascinerad av att bjuda upp med ögonen eftersom ibland så hittar ögon varandra fast de är på andra sidan pistan i mörkret bakom någon annan. Och ibland är det som om jag är blind och ser ingenting.
Tycker mig noterat att tangon inte är speciellt bestämd. Arrangörerna skriver välkomna och dansarna gör precis som de behagar. Klär sig som de vill. Dansar som de vill. Bjuder upp som de vill. Så det står dig helt fritt att skapa en tango du själv trivs med. Vill du ha gummistövlar och kortbyxor, inga problem.

Om du vill gå fram och bjuda upp så funkar det. Vill du sitta och bli uppbjuden av någon som kommer fram så går det bra. Vill du bjuda upp med ögonen eller gå och sätta dig bredvid någon som verkar trevlig, så går det bra. Gör som du känner, och vad som är naturligt för dig.

Det finns inte någon kod vad jag vet. Snarare djungelns lag. Vissa milongor är värre än andra. På en festival med få män kan stämningen bli minst sagt spänd och aggressiv. På utemilongor med en mer blandad publik där inte så många har hunnit skapa sina gropar kan det vara lättsamt och angenämt.

Viktigt är också att välja milonga. Att gå på Victor eller Alegria är inte att rekommendera som nybörjare eller ny i tangon, inte utan sällskap i alla fall.

På något sätt behöver man som dansare ta sig upp ur sin egen grop. Vara lite på tårna, envis och lite modig. Alltid verka för att tangon skall bli bättre. Det vill säga att föregå med gott exempel. Om du inte får dansa är det viktigt att låta arrangören få veta det och be om pengarna tillbaka. Arrangören kan göra så otroligt mycket för att en milonga eller praktika skall bli vänlig och mer social.

Titta på Humilde och Practica S t.ex.
Arrangören känner också sin publik. Vet vilka som dansar med alla, som dansar med nybörjare, som är duktiga. Arrangören kan också presentera och hjälpa en in i communityn precis som en duktig värd på en fest gör. Men är arrangören rädd och sitter och trycker bakom kassan eller bakom datorn då blir det svårare.

Tango Norte är också bra på att hjälpa dansare in, eftersom det finns många som känner varandra och är hyfsat vänliga.

Också intressant det där med nykomlingar. Jag vill alltid dansa med alla som kommer nya. Det är det roligaste som finns. Oavsett om de kommer från utlandet, eller från någon annan ort i Sverige. Oftast är de väldigt duktiga dansare, eftersom de vågar ge sig ut i Stockholm. Men att ta emot nybörjare är lika viktigt. Det är ju så vi blir fler.

Igår gick jag ut med en danserska som vanligtvis inte får dansa och som brukar gå hem tidigt. Vi dansade en tanda tillsammans och satte oss sedan ner. Såg att en man tittade på henne och ville dansa. Jag sa det till henne och hon svarade: Nej, det gör han inte! Detta hände flera ggr.

Sa till henne att vi slår vad om att du får dansa med alla andra. 100 kr per tanda. Ingen risk sa hon. Sen fick hon dansa hela kvällen Hade aldrig hänt förut, sa hon. Tror att jag skulle fått ihop 1100 kr om vi slagit vad på allvar. Ibland behöver vi hjälp med att komma upp ur gropen.