Är upptagen av det faktum att min vänster hand och hennes höger hand endast är en förhöjning av den familjära lusten att hålla varandra i händerna. Hämtar Fotini och håller henne i handen. Hon verkar inte det minsta förvånad över sammanhanget, vilket får mig att känna mig trög i huvudet. 🙂  Gränsen mellan en kärleksfull relation och tango suddas allt mer ut, till min glädje.

I dansen ser jag en ny besökare. Leder Fotini till henne och låter dom prata en stund innan vi fortsätter. Den nyanlända klär av sig. Sätter sig på ett bord med utsikt över dansgolvet. Byter skor till ett par med röda glittrande inslag. Hennes hår är kolsvart. Tillsammans med de glatta svarta läderbyxorna och lika svarta ögonen, gör hon ett starkt och samlat intryck. Möter hennes ögon. De är uppkäftiga. Hon är inte imponerad. Kluckar av skratt inombords och gläds över att en nykomling gör entré. Hellre en svårflirtad dansare än en blyg.

Efter dansen med Fotini söker jag upp henne. Hon accepterar min inbjudan och snart rör vi oss på pistan. Hennes höfter är mycket rörliga vilket får mig att anta att hon dansar salsa och inte är en van tangodansare. Framsidorna av våra ben rör varandra vilket stärker min uppfattning, om att hon är en van dansare men inte i tango. Att hon mer än gärna accepterar benstrykningar både högt och lågt gör mig helt övertygad. Frågar henna vad hon heter. Med tanke på att hon har ett sydamerikanskt utseende blir jag smått överraskad över att hon har ett mycket svenskt förnamn, vilket hon delar med min mamma Vi hinner några tandan under kvällen.

Får några fina tandas med en fransyska som jag inte heller sett förut, vars namn börjar på M och är svårt att uttala, i alla fall på franska.

Verkar som O och jag har slutit fred. Vi pratar och dansar igen. Hon trodde jag hatade henne, men jag sa att jag älskar henne. 🙂 Tango kan vara så dramatiskt, speciellt om en eller båda är överkänsliga.