Practica S 220410
Har egentligen inte så mycket att säga om praktikan utom att den som alltid var välskött, fin musik, trevliga dansare. En meddansare hälsar inte på mig men det beror på att vi hade en kollision på dansgolvet för mer än ett år sedan. Efter det har det varit ohälsat. Intressant på ett sätt. Att något händer och sedan beslutar man sig för att bestraffa någon annan i åratal. Ja, kanske livstid. Så lätt är det att fimpa någon ur tillvaron. Jag skall inte säga något som är mer än långsint.
Händelse två, är att en äldre man kommer fram till mig och säger: ”Du är inte min idol, men du är min guru.” Tittar på honom och hans glada och trevliga sällskap som båda lyser som Solar. Tackade så mycket jag kunde för hans omtänksamma ord. Fantastiskt! Han har blivit min guru nu, en förebild i att ge feedback, i öppenhet, omtanke och gemenskap. Tack! Hoppas att hans öppna hjärta och attityd finns kvar för alltid i tangon.
Ingen kan säga någonting om varandra och varandet, men om mina handlingar. Vissa handlingar tycker vissa om, andra inte. Vissa handlingar tycker vissa inte om, men andra gör. En och samma handling kan tas emot olika av olika människor, ja, till och med olika av samma människa om hon är tillräckligt neurotisk.
Minns plötsligt en av dansarna. Hen är helt avstängd i ansiktet. Det finns inte ett uns av känsla. Ett kännetecken också från dansarna på Milonga Alegria. Ger ingen ögonkontakt och vill uppenbarligen inte dansa med alla. Så spännande!
Vad betyder det, när man ser ut som man är helt likgiltig för vad som händer i rummet, för musik, socialt samspel, dans, kläder och skor. När endast dansen med någon speciell är vad som skapar glädje. När allt annat än dansen med den eller de dansarna är tråkigt.
Sitter hen inte och sorterar, värderar, väljer ut, som om hen vore ett snurrande ägg i en livmoder, som bara är öppen för just en spermie. Alla andra spermier får inte vara med. Dom dör sakta i den varma, mörka tystnaden. Kvävs, ges inte möjlighet att få grunda livet.
Speglar sig våra intentioner i dansen, och vad händer då med Tangon?
Är det okej att gå ut och dansa med ett enda syfta, att hitta en livspartner. Man är inte där för dansen, man är där för att hitta en partner. Vad gör man då med Tangon?
Om man går in i någon verksamhet och istället för att hjälpa till att skapa en trevlig stämning och verksamheten levande och trevlig, sitter och surar, iskallt sorterande, bekräftar ingen annan än de som stämmer in i min egen medtagna verksamhet, vad den nu handlar om. Vad gör jag då med verksamheten, tangon?
Att välja att sitta istället för att dansa är ju kontraproduktivt om man har för avsikt att lära sig dansa tango. Men som sagt om Tangon bara är medlet för att uppnå något annat så har det ju ingen betydelse.
