Practica Humilde 220603

Arrangören önskar att alla dansar med alla. Vad gör dansarna då?

I det här fallet kan inte arrangören göras skyldig till att dansarna inte behandlar varandra vänligt, säger hej och dansar med varandra. Den här gången är det dansarna som uppvisar kränkande beteenden.

Märkligt är det att bli dissad, av vilken anledning det nu är. Att vi inte ens i Tangon kan se varandra som människor, utan måste välja bort eller upphöja varandra. Mycket tragiskt, med tanke på att detta också är vad som orsakar krig, korruption, brott, pogromer, att människor tar livet av sig, lurar varandra, bedrar varandra och förstör Naturen. Det visar sig i det lilla och i det stora, och vi tycks inte kunna hantera det. Vi kan bara inte låta bli att sortera, välja bort, avhumanisera, göra oss till någon slags övermänniskor i det gemensamma.

Och även om vi vet att vi gör det, så kan vi absolut inte göra upp med det. Lösa knuten. Be om ursäkt. Förlåta. Intressera oss för vår nästa och undersöka om det möjligen kan vara en missuppfattning och om personen i sin helhet förtjänar att bli dissad. Vi skulle kunna använda praktikan för att lära känna alla, intressera oss för alla, lära oss dansa med alla och prata ut om det som håller oss isär. Men det verkar inte hända, i alla fall inte just nu.

Lustigt att detta sker just på Humilde. Att jag inte längre kan säga att det inte sker på Humilde. Motsägelsefullt. Kvar är Practica S och Tangoflow.

Glädjande

Bästa tandan vi dansat enligt Fotini.
Dansade med en ny meddansare som heter Jeanette. Vi dansade intressant och kreativt.

Konflikter

Bytte ögonkast med Peder. Såg han rädd ut? Skamsen? Vi hejade inte. Ledsamt!

Jini Sofia – efter att ha dansat på tu man hand ville hon plötsligt inte dansa längre. Har inte lyckats reda ut varför.
Nomi – efter att vi gick tillsammans från Practica S uppstod en pinsam situation där jag gav henne mitt telefonnummer och insåg att det var det sista hon ville ha. Efter det har det varit svårt att dansa.
Elisabeth – har ingen aning om varför hon inte vill dansa – hon vill inte berätta varför heller
Katarina – efter att vi satt och pratade i hennes bil efter en härlig dans för mer än fyra år sedan ville hon inte dansa längre när jag blev besviken för att hon dansen efter det, kom till dansen med en annan man.
Tove – efter att vi haft jättefin dans och åkt på tango tillsammans. Avslutade hon all vänlighet, hejande och dans efter att vi tillsammans besökta tangon på taket mitt emot centralstationen efter att jag dansade med någon annan än henne efter att hon istället för att dansa med mig valde att gå och prata med en väninna.
Tanja –  efter ett romantiskt möte med mer än tango vill hon inte dansa längre.

Så märkligt, att något så vackert kan förvandlas till ett evigt straff efter händelser som skett för minst ett år sedan, med ovilja att försöka reda ut vad som hände, förlåta och börja dansa igen. Det är nästan så att människor vill ha ovänner för att ha något att skyffla sina tillkortakommanden i livet på. Att blanda in privatlivet eller sex i tangon kan få katastrofala följder om jag önskar att en fortsatt tango är det viktigaste och varje förlorad vänlighet, hej och dans är en smärta.