En vecka sen sist.
Frågade vad hon behöver. Hon svarade att vi inte skall prata så mycket.
Vi dansade som vanligt jättefint. Med eller utan att hålla om, på ena sidan. Blev också mer milonguero, det vill säga att vi dansade mycket tätt, vilket vi lyckades mycket bra med. Vi uppmärksammade varandra om att våra sammanslutna händer, inte ligger i mitten av våra kroppar utan befinner sig närmare J:s kropp. Vi talade också om att händernas omslutande lika gärna kan ses som om vi går och håller varandra i handen.
I pausen satt vi en lång stund i varandras närhet och andades tillsammans. Blir allt mer medveten om hennes andning. Ibland faller jag i den och ibland behöver jag andas på mitt eget sätt. Mindes en meditationsupplevelse där jag antingen drömde en mardröm, eller kom så djupt i meditationen att jag på något sätt hamnade i ett mörkt rum. Jag kunde inte öppna ögonen och komma tillbaka, och jag kunde inte se något annat än ett intensivt mörker. Inga ljud hördes. Kände inga luftrörelser på huden. Inga dofter. Allt var stilla. Efter en liten stund började paniken. Den stegrades blixtsnabbt och jag skrek efter mamma, tror jag. Till slut vaknade jag, eller återkom ur meditationen.
Nu i andning och sällskap av J. Valde jag att återgå till minnet. Föreställde mig mörkret, men denna gång var jag också mörkret som omslöt, tyst, vindlöst och luktlöst. Denna gång uppstod ingen panik, njöt av stillheten. Lyssnade på J, samandades och slappnade av. När vi återgick till dansen kändes den helt annorlunda. Mer avslappnad och mer närvarande. Liksom mer fokuserad.
Dansen med J skiljer sig från alla andra danser på det sättet att vi även i pausen, lutar oss mot varandra, söker varandras närhet och kramas obegripligt länge och närgånget. Den här gången lade hon sitt huvud mot min axel när vi satt tillsammans. Fint!
Jag är 62 år, och har i hela mitt liv trott att flytningar enbart är ett resultat av sjukdom i underlivet. Nu förstår jag att det lika gärna kan handla om att jag är glad i en kvinna. En ofrivillig antydan av vad kroppen tycker om någon.
