Möten i Tangon – förhållande
En kvinna visar intresse för att dansa med mig. Ett intresse som visar sig innehålla en önskan om ett förhållande och dans. Ett förhållande som inte tillåter dans med någon annan än henne. Naturligtvis står det alla fritt att ställa vilka krav som helst på dansen. Krav som man kan välja att uppfylla eller inte.
Överraskande på ett sätt, att bli bemött med, vad skall vi säga, en utvidgad uppbjudning. I vilken dansen kan bli mindre livlig om jag tackar nej till förhållande biten.
Får mig att undra om frågan alltid borde vara inför en dans: Vill du göra något annat än att dansa? Vilket får minnen av gruppterapi uppstå i vilken psykologen sa att vad som sägs här, stannar här. Kanske något tillämpbart även i tangon. Vad som händer på Tangon, stannar i Tangon.
Å andra sidan, om jag på något sätt utvidgar Tangon till något som finns utanför pistan och vad som tillhör pistan, så har jag redan inviterat till något annat. Frågan är om en sådan begränsning är nödvändig. Kanske för att säkerställa vad som är tango och vad som är annat. Om vi först kan dansa utan att blanda in något, så kan ett nytt steg tas utan att behöva fundera på om dansen kommer att påverkas av vad vi nu tar oss för. Men det finns alltid en risk att vid kommunikation upptäcka att hen har åsikter eller värderingar som jag inte delar och kan hamna i känslor av ilska eller sorg som i sin tur leder till handlingar som att t.ex. sluta dansa med dansaren. En delikat balans.
Om hon uppfattar saken så, att jag vid uppbjudning av henne, samtidigt outtalat, frågar om hon önskar ett förhållande, är det lätt att inse komplikationerna och missförstånden som kan uppstå. Eller att jag, med mitt sätt att dansa, får henne att uppfatta dansen som en invitation till något annat. Eller genom avancerade, kanske fräcka strykningar, får henne att tro att jag önskar en fortsättning. Här kan jag ju i så fall spela safe genom att dansa som en robot, inte säga mer än nödvändigt och så vidare. Vilket kan förklara en och annan upplevd och observerad dans.
Något som stör, är detta krav att om ett förhållande uppstår så får partnern inte dansa med andra längre. Vad betyder det? Vad säger det om de danser vi dansar. Att vi är singlar som har något som kan likna sex på dansgolvet som inte kan tolereras om jag inleder ett förhållande. Att vi är promiskuösa på dansgolvet och sedan blir ihop och blir dansande monogama. Tangon bjuder på en så stor tankevariation, eller snarare personlig tankevariation. Alla dansar inte bara sina fötter och kroppar på olika sätt, utan vi har också en rik och ibland motsägelsefull tankevärld.
Kanske är det till och med så, att det i botten finns ett sätt att dansa tango som är formellt. Man visar inga personliga känslor och fokuserar inte mer på en dansare än andra även fast man inom sig kan känna varierande känslor och tankar för andra. Man går igenom alla så rättvist man kan och får känsloupplevelser på alla nivåer, ser helheten, och fokuserar inte enbart på delarna. Fina tankar men om arrangören och de andra dansarna inte tillämpar eller uppmuntrar till detta finns det ingen anledning att tillämpa det ensam.
Av detta skäl har vi påbud och lagar, för att vi gemensamt skall följa dom, till glädje och nytta för alla. Om arrangören inte sätter upp några påbud, eller ens önskar något av sina dansare är det inte svårt att förstå att dansarna gör vad de önskar. I en sådan miljö kan det knappast anses vist att ensam tillämpa ett eget påbud eller värdering.
