Kanske är det inte tangon jag beskriver när jag berättar om den, utan mig själv. Det är mig själv jag berättar om när jag dansar tango. Därför är det svårt för någon annan att dansa tango som jag gör. Denna kärleksfulla varelse som om den inte tillåts vara, drar allt med sig i smutsen.
Är det inte just det Mikael gör när han blir förskjuten ur helheten för att han inte vill tjäna människan. Gud störtar honom till jorden.
En annan tankegång: en gud kan inte vara en han eller en hon, en gud är både han och hon.
Varje dag kämpar jag med detta han och hon. Vilket blir ett betraktande av könsdelarna. Både kvinnan och mannen har en klitoris, ett ollon, ett skaft, resning vid upphetsning, sekret, blodutfyllnad, äggstockar, eller om man så vill pungkulor. En pung eller om man hellre vill kalla det en livmoder. Allt är detsamma men i olika storlekar och på olika ställen.
Som om man skulle ta två motorcyklar, och göra olika storlekar på delarna och sätta de på lite olika ställen och sedan kalla den ena motorcykeln han och den andra hon och till råga på det säga att de är varandras motsatser eller helt olika.
Istället är de helt lika men har omformats för att kunna bilda ett Ett. Det är två människor som getts formen av kunna sammanfogas och bilda en ny människa. Det finns något tragiskt i detta att säga att de är motsatser eller helt olika. Det är lätt att drunkna i dessa motsatser eller olikheter, att faktiskt tro att det är sant. Det är en befrielse att inse att vi är likheter och inte varandras motsatser och att syftet med detta är att skapa mer livskraftigt liv än om vi skulle fortplanta oss med oss själva.
Det är som om Gud själv stod och tittade på människan och sade till sig själv att det vore mer livskraftigt om denna människa kunde blanda sig med någon annan än sig själv för att skapa nytt liv. Med sin formidabla kunskap och hantverksskicklighet tog han jorden och formade Adam och Eva till avbild av denna urmänniska. Gud klöv denna ursprungliga människa och gjorde två människor, med kön som gjorts större och mindre och som flyttats om lite. Gud tog inte svart och vitt och gjorde dessa till medmänniskor. Han tog denna könlösa varelse med förmåga att kopiera sig själv och gjorde två likadana människor med en möjlighet att förslutas och ge den ovärderliga livskraften möjlighet att utvecklas och fortsätta existera.
Vad betyder detta i det vardagliga? Att njutningen inte är där för människan att vältra sig i, utan som en vägvisare om vad som är viktigt i livet, detta att fortplanta sig, detta att nyskapa, att ge en ny människa liv, en människa som löser konflikterna i nuet. Att ge en människa liv utifrån att få orgasm är som att dansa tango med två bröst eller snygg rumpa. Det blir något men det blir inte en underbar tango. Inte heller kan en människa välja en annan människa för att skapa en ny människa utifrån sin vilja, eftersom det är viktigt att alla andra system i människan får tillträde till fortblivandet. Jag har blivit visat att det finns en större njutning i att dansa tango med både kvinnor och män, än vad det finns i att ha sex med andra människor. Vilket gör det möjligt att undvika att skaffa barn. Att ha ett bra sex är alltid förknippat med en förhöjd möjlighet att få barn såvida man inte är homosexuell. Så den som önskar känna njutning behöver inte leka med könen för att glädjas.
Men vad händer om inte det finns en man och en kvinna, inte en motsats och en olikhet, utan en möjlighet att bringa något till världen som gör den mer hel och kärleksfull. Att fokusera på en annan människa för att bringa kärlek och helhet till världen och inte bara njutning för egen del, eller för någons annans skull. Borde inte fokus ligga på att göra världen mer kärleksfull och hel.
Yin och Yang är väl en fin bild av just detta där formerna går in i varandra, där vi tydligt ser att de passar ihop på ett utsökt sätt. Där det vita och svarta symboliseras av varje människas unikhet och därmed möjlighet att förena dessa unikheter till något ännu unikare och värdefullare.
Kanske den här tankegången också leder till att jag mindre fokuserar på att vara en man och mer fokuserar på att vara en människa.
Jag är i första hand en människa bland andra människor. Vid önskan om att få barn har jag möjlighet att försätta mig i detta manliga och möta en människa som försatts sig i det kvinnliga.
Jag är en människa som vill vara i gemenskapen och inte var utskuffad. Jag är en människa som ibland vill gå ut ur gemenskapen en stund för att finna mig själv och sedan gå tillbaka till gemenskapen. Jag är inte en människa som lever utanför gemenskapen och som ibland blir indragen och accepterad.
