It takes one to tango
Som en mental bild av tangon ser jag inte två människor utan en, där paret bildar en människa, en människa med två fötter och inte fyra, med en bröstkorg, med ett hjärta, en kropp och en själ.
För att detta nybildade väsen skall kunna dansa improvisatoriskt och personligt behöver något alldeles unikt ske, där varje individ i detta nya väsen behöver kunna röra sig fullständigt fritt mänskligt, där hon inte bara behöver vara rörlig i sin kropp utan också röra sig lika naturligt som ett barn, där ingenting har fastnat eller låst sig efter år av stillasittande eller kvävande av känslouttrycken i kroppen.
Detta gäller även det själsliga då våra mentala förmågor som t.ex. att känna, behöver vara i samma rörlighet och frihet som kroppen. För att dansa ”It takes one to tango” krävs åratal för att inte säga årtionden av träning, inte bara av steg utan också av tänkande, kännande och socialt flöde.
Tangon dansas inte som jag trodde i början, i färdiga figurer och enbart med fötterna, utan tangon dansas i hela kroppen samtidigt. Detta för att båda individerna skall ha möjlighet att dansa synkront. En rörelse kan inte börja i den enes fötter och sedan ta sig upp till överkroppen och ner i den andres fötter, utan behöver visas i överkroppen för att sedan röra sig ner i den båda dansarnas kroppar till fötterna.
Frasen ”It takes one to tango” är en ovanligt idiom som betyder att båda parterna i en situation är villiga och aktivt delta för att det ska fungera framgångsrikt. Ursprunget till frasen kommer från en dansare i den argentinska tangon, en dans som kräver att två partner samarbetar i harmoni, där var och en bidrar med sina egna unika rörelser och energi, för att frambringa en rörelse som är synkron och skapar en vision av att paret är så väldansant att det bara kan vara en människa.
Men frasen har sedan dess tillämpats på många andra områden i livet bortom bara dans. Det kan hänvisa till vilken situation som helst där samarbete är nödvändigt för framgång, till exempel i en affärspartner, ett romantiskt förhållande eller till och med en politisk förhandling.
Tanken bakom ”It takes one to tango” är att, medan båda parter bidrar på ett sätt i vilket gränserna suddas ut och paret uppträder och samarbetar så effektivt att de ser ut och agerar som en människa. Konceptet kan involvera hur många delar som helst så länge de tillsammans bildar ett helt.
Totalt sett betonar ”It takes one to tango” vikten av insikten att även en ensam människa kan vara splittrad och uppföra sig som om hon vore två människor. Idiomet omfattar därför alla gemenskaper som kan forma sig så att det verkar som om gruppen agerar som Ett.
