Invirad i nirvana
Hon är vacker, välformad, kvinnlig och mycket glad och livlig. Hon är följsam, helt orädd för närhet och sparkar som en häst. Hennes underben slår hårt, ja daskar mot undersidan av lår och rumpa. Ibland är hennes bens baksida virad runt min höft. Hon är inte rädd för att föra, och hon förstår vad jag säger när jag talar om Som Ett. Hon klär sig i vackra klänningar, med öppen rygg vilket gör att jag kan lägga handen mot hennes lena hud.
Hennes hår är svart som mörkret. Brösten stora, fin midja och en söt rumpa. När jag tittar in i hennes bruna ögon ser jag att hon har fräknar som bara syns i ett mycket nära perspektiv. Hennes ögonvitor omringar denna beslöjade iris som i sig själv är höljd i en slags dimma, en obekant klarhet. Förmodligen skelar hon med ett öga. Hon har gott självförtroende och van att stå på egna ben. Hon är mycket modig och orädd för att ta i.
Rör henne över hela ryggen ner till hennes höfter. Kan med handen kommunicera mer än om den ligger på hennes högra skuldra. Vi stryker våra kroppar mot varandra och hon smeker intensivt mina ben. Våra lår gnider mot varandra som stråken mot violinen,
Min högra hand vandrar från hennes nacke, skuldror till midja och höfter. Gör jag något konstigt eller säger något hon inte gillar, kan hon slå mig på rumpan. Mina läppar kan vandra från hennes panna till hennes öra och till andra sidan av hennes huvud. Jag snurrar henne ett halvt varv och går bakom henne. Min vänstra hand är invirad i hennes. Ibland stryker hon, i livliga passager, drömlikt med tummen över mina fingrar. Ibland vänder jag hennes handflata och lägger den straxt ovanför mitt hjärta.
Känner ingen som helst åtrå, eller reaktioner från mitt sexuella väsen, bara denna enorma glädje över att till musik får röra mig tillsammans med en underbar kvinna. Ja, faktiskt förena mig med en underbar kvinna, utan att behöva tänka på konsekvenser. Efteråt är jag hög, hög och berusad. Kan varken tänka eller räkna. Klättrar upp på cykeln, rullar mer än trampar och blundar mer än tittar, invirad i nirvana.
Ett med allt för några timmar och påverkad i en dag eller två. Kanske är detta essensen av vad som kan hända mellan två attraherade och ett avskiljande från det vardagliga, det konfliktartade och sexuellt färgade samlivet. Ett koncentrat utan att beröra vardagens bekymmer och penetrerandets konsekvenser. Tänker att detta är för bra, för att våga hoppas på en fortsättning. Tänker att jag nått höjdpunkten på min tangokarriär. Bättre än så här kan inte min önskan om tango vara. Och överraskande nog, en glädjande konsekvens av covid.
heist
