Den mörka bilden
Kritikerna menar att folkrörelserna har förlorat sin själ. Även om det finns många föreningar – kanske fler än någonsin – finns det numera få aktiva medlemmar.
Det finns desto fler volontärer, frivilliga, kunder, följare och löst anknutna anhängare av olika slag.
Organisationerna styrs ibland uppifrån av professionella styrelser som har starka band till både politiken och näringslivet. När inkomsterna från medlemsavgifterna minskar ökar i stället betydelsen av inkomster från sponsring, gåvor och offentliga bidrag. Föreningarnas affärsverksamhet har också blivit allt viktigare. Det handlar nu om en tredjedel ideologisk rörelse, en tredjedel stat – resten är PR och affärer.
Det minskade medlemsantalet har också inneburit ett minskat behov av folkbildning i de egna leden. Det utbildas få ledare och föreningsledamöter som vet hur en dagordning ska skrivas, hur ett möte bör hållas eller hur en konstruktiv debatt ska föras. Den demokratiska bildningen minskar och vi ser en ökad individualisering i samhället.
Saxat https://firademokratin.riksdagen.se/fordjupning/folkrorelser/dagens-och-morgondagens-folkrorelser/#
Utökad läsning https://firademokratin.riksdagen.se/fordjupning/folkrorelser/
Reflektion
Så samhället har blivit sponsorer och kräver inget tillbaka för skattelättnaden.
Föreningen Tango Norte konkurrerar med Tango 08 på ett ojuste sätt. Menar man kanske att Tango 08 också skall bli en förening eller menar man att Tango 08 har möjlighet att göra en vinst som de kan erhålla privat, vilket inte Tango Norte kan.
Blir allt tydligare att det finns en grupp människor i Tango Norte som varit med länge, och som kan sägas ockuperat pistan för egen del. Som styrt och ställt i föreningen under lång tid. Dom har inte varit intresserade av att ta in medlemmar som engagerar sig vilket är tydligt eftersom man säljer medlemskap utan efterfråga eller begära något.
Format den efter sina egna behov och vad som gynnat dom i tangodansandet. Vilket inneburit att när de blev duktigare så började dom skilja av dansgolvet så att dom skulle få möjlighet att slippa dansa med nybörjare och dansare som inte var tillräckligt duktiga. Vore så intressant att få gå igenom bokföringen under alla år och se om det möjligen har delats ut, eller tagits andra belöningar både större och mindre. Men om dom är förslagna så har dom dolt alla dessa belöningar och det får man väl säga att dom är.
Märkligt på många sätt att man rundar skatter, betalar ut belöningar. Finns det försäkringar för ”personalen” om de skulle göra sig illa, bli misshandlade av berusade kunder, under timmen de arbetar. ”Anställningsformen” får väl anses vara i likhet med sommarens blåbärsplockare.
Istället för att vara en likformig rörelse i vilken alla hjälper till, skapar man istället en hierarki och skiktar både förening och dansgolv. I en arbetsledning och en grupp utsatta arbetare ( volontärer ).
Föreningens grund och kontakt med folkrörelsen har sedan länge avbrutits. Föreningen liknar mer ett företag, men fördelarna är bättre än att bli ett företag,
I betraktelsen av Tango 08 lokaler på Birkagården och Midsommargården så framstår Alvik som lyxigt och stort. Något som de förmodligen skulle få ge upp om de övergick till att vara ett företag.
Om medlemmarna vore mer engagerade skulle mer bli gjort, med högre kvalitet. Belöningarna skulle bli innestående, vilket kan bli en ansenlig summa om alla får 160 kr för sin timme. Ofta sitter dom två i kassan. Men kanske är det som med hushållsarbetet. Man lejer hellre undan det på en invandrare med usla villkor och går till ett mer välbetalt arbete. Medlemmarna verkar inte ha några problem, inte heller styrelsen, med att vissa arbetar under ovissa arbetsförhållanden. Vad skulle hända om någon stormade in från Hornsgatan och misshandlade den belönade personalen. Finns något skyddsnät då?
Man reade till och med ut medlemskapet på Chicago mot att få dra av inträdesavgiften från kostnaden för ett medlemskapet.
Troligen har inte den gamla stammen gått den långa vägen som jag gjort. Det vill säga börjat som nybörjare och fått stå ut att hålla mig på det lilla dansgolvet i början. Att inte få dansa med alla. Dem var först och kunde således göra lite som dom ville. Jag är hämndlysten känner jag. Tog illa vid mig att man inte dansade med mig i början. Gläds nu över att se dom som inte dansade med mig tidigare stå och se sura ut.
Kärnpunkten ligger just i detta med allmän dans, versus privat dans. De allmänna dansgolven borde vara som en välfungerande förening, där alla hjälper till och är hyggliga mot varandra. Men i stället är det en styrelse, belönade och de som dansar. Samma sak på pistan, med gräddan, de halvduktiga och så pöbeln. Ofta är pistan inmutad av stammisar och duktiga dansare så när en liten rännil av nya dansare kommer kan dom inte hävda sig mot dessa inbitna och ofta mycket duktiga dansarna. Det som borde vara ett dansgolv för alla ägs av en liten klick som inte hälsar, är inte vänliga, bjuder upp och låter sig bjudas upp.
Demokrati och lika värde råder ju inom de olika grupperingarna på dansgolvet. Men grupperingarna är skiktade och det är nykomlingarna och nybörjarna som far illa. Arrangörerna har uppenbarligen inte detta klart för sig eftersom de önskar alla välkomna till en gemensam dans och verkar inte intresserade av att låta dansgolvet vara demokratiskt. Detta stoppar nyrekryteringen och skickar hem ett stort antal dansare som annars skulle ha stannat. Man skolar och släpper bara in de hårdaste, tuffaste och mest envisa som sedan uppvisar ett odemokratiskt beteende.
Man skulle kunna tro att en platt och engagerad förening, skulle vara mer glädjande och berikande på alla sätt, än en mer hierarkisk modell. Medlemmen ges inget mer engagemang än att få billigare inträde och dans, och får samtidigt känna på att bli nobbad, dansa lite eller inte alls.
Har så många minnen av dansare i Alvik, härliga dansare som alla talade ledsamt om att de inte fick dansa, och var så förälskade i Tangon. Så många har försvunnit, för att man inte tog hand om dom. Inte brydde sig om dom, lyssnade och försökte fånga upp vad det var som pågick. Men man var inte intresserad, precis samma ointresse som man visade på medlemsmötet.
Just det, det finns inte bara belöningar utan också hedersmedlemmar. Hedersmedlemmar som fått gå in gratis och fått gratisbiljetter att använda själv, ge bort eller sälja till andra. Nåja, fortsätter det så här finns snart ingen förening att gå till som hedersmedlem.