En uppmaning till försiktighet

 

Tango Stockholm är för närvarande en mindre trevlig dansupplevelse. Inte så konstigt kanske med tanke på att den är helt oreglerad. Inga licenser, körkort eller kunskap krävs för att arrangera eller lära ut Tango. Man kan se Tangon i Stockholm som en obevakad korsning i trafiken, utan skyltar och andra anordningar som skyddar alla trafikanter. Tangon i Stockholm är inget för känsliga personer eller personer med nedsättningar av olika slag. Inte bara dansarna uppför sig illa. Även arrangörer och kursverksamheter är hårda och skjuter skarpt trots leenden och kramar.

Kursverksamheter

På grund av att kurslärarna inte lär ut vad dansarna behöver och inte upplyser om situationen på dansgolven, att arrangörerna inte vill förtydliga vilka dansare som är välkomna till sina event och på grund av ett massivt kvinnoöverskott, finns all anledning att noga överväga om en kurs i tango är en väl vald investering.

Överskott av kvinnor

Att tangon har ett överskott av kvinnliga dansare har inte med att Sverige har ett överskott av kvinnor att göra utan helt enkelt för att kursverksamheterna under många år har utbildat fler kvinnor än män, till synes för att kvinnorna skall få dansa, men minst lika mycket eller mer för att få in pengar till sina verksamheter. En olycklig verksamhet eftersom kvinnoöverskottet på evenemangen skapar så mycket ledsenhet, konflikter och att män utnyttjar kvinnor på alla sätt, att kvinnor är tvungna att bjuda ut sig och smörja männen för att få dansa. Något som skapar stress och mer otrevnad på eventen.

Är du kvinna är en rekommendation att ringa kurslärarna och fråga om situationen på dansgolven. Vad du kan förvänta dig efter att ha gått deras kurs. Detsamma gäller arrangörerna. Ring gärna och fråga dom om hur situationen ser ut för kvinnor och nybörjare. Välkomnar dom nybörjare t.ex. Finns ett kvinnoöverskott som kursverksamheten bidrar till? Fråga också gärna om lärarna själva går ut och dansar på Stockholms pistor och om de dansar med alla, även nybörjare?

Besök en milonga

Att besöka valfri milonga i Stockholm är också ett bra sätt att bilda sig en egen uppfattning om vad som pågår. Du behöver inte dansa, utan bara sätta dig vid danskanten och betrakta omgivningen så kommer du snabbt bli varse om stämning, vilka som dansar, på vilken nivå de är och hur de behandlar dig och nybörjare. Skulle någon mot förmodan bjuda upp dig tackar du bara vänligt nej. Ett besök som du med all säkerhet kommer att göra dig medveten om huruvida du har de rätta förutsättningarna för att få dansa i en framtid.

Arrangörer

En del arrangörer sysslar med en slags elitism och klubbliknande verksamheter som de kallar allmän dans, och som de av någon anledning önskar alla välkomna till, troligen av ekonomiska skäl. Men i själva verket är det privata danstillställningar dit alla inte är välkomna. Detta visar sig t.ex. genom att inte få dansa, ingen hälsar eller visar vänlighet. Självklart måste du betala, men sen blir det lite eller ingen dans. Protesterar du över sakernas tillstånd kan det hända att du får höra att du behöver gå fler kurser, le mera, leker med elden, att du inte är välkommen eller rent av förbjuden att komma till eventet.

Ofta går det två kvinnor på varje man på praktikor och milongor. Kvinnor blir sittande efter att ha åkt kanske långväga, klätt sig fina och betalt inträde. Stress uppstår, kvinnor blir utnyttjade och män favoriseras vilket skapar en sjuk danskultur.

Ställ krav på kursverksamheter och arrangörer

Går du kurser och sedan kommer ut till ett klimat där du inte får dansa är det viktigt att du ber om både inträden och kurspengarna tillbaka. Tangon som dans behöver få tillbaka sin forna glans och kursverksamheter, dansare och arrangörer ta sitt ansvar för hur situationen i Stockholm ser ut.