Slutord för debatten om Tangons snyltare
Så snälla, snälla lämna de publika dansgolven om du inte vill dansa kollektivt, utan istället ägnar dig åt att dissa eller att favorisera. Låt tangon få växa. Låt alla de människor som tvekar få tillgång till de publika golven. Och skapa era egna mindre tangon där ni kan dansa på tu man hand, eller i mindre grupper med just de där som ni så gärna bara vill dansa med.
Och snälla, snälla Tango 08, Tango Norte, Tango Barrio, 3 Esquinas och alla tangolärare, skriv vad ni står för, vad ni önskar att dansarna skall bli på golven. Se inte bara benen, utan allt som människan är, hennes känslor och tankar, hennes önskan om att bli älskad och sedd. Skapa inte mörka ställen där människans sämsta sidor får gro. Belys, stå upp för vad ni tror på. Skapa värme på dansgolven. Säg att ni vill att det skall bli härligt och underbart, att alla skall dansa med alla, omfamna varandra, säga hej, nicka vänligt.
Omfamna nybörjarna, se dom som era barn. De är människorna som dansar imorgon, när ni fått krycka och hatt. Lämna efter en pista för alla, eller pistor för alla. Den att dansa på tu man hand, den att dansa i en liten grupp hemma och den pistan som är för alla, den pistan som är vår gemensamma. Den att dansa som Ett och den att dansa som människor.
Ni kanske inte har tänkt på det men om ni betraktar er familj så kommer ni att se tangon. Att ni dras till att vara två, att ni dras till att få barn, att ni dras till att forma vänskapsgruppen, att ni dras till er släkt, arbetskamrater, land och hela världen. Det finns så många olika tillstånd att vara Ett i, och det är viktigt att vi rör oss smidigt bland alla grupper utan att förskjuta någon. Vi vill och önskar, älska oss själva, och därmed vår nästa, medmänniskan och allt som finns i vår värld.
Och du, jag tror att vi kan skapa en Nordisk impuls, något hela världen kan få glädje av. En ny sorts Tango som ingen sett förut och som följer vår samtid.