Helhetens dans

I Tangon släpper jag mig själv och blir del av ett förstorat väsen. Jag inte bara tror på detta väsen. Jag känner det och är medveten om dess närvaro. Jag kan inte uppleva det, som jag upplever mig själv, men jag upplever dess verkningar. Hur detta väsen kommer att röra sig kan jag inte helt omfatta, men jag kan göra allt för att stötta detta väsen, göra plats, uppgå i, vara medveten om dess mål och söka uttrycket.

Ett väsen med fyra ben som har rygg åt alla håll och som riktar det mjuka och sinnesrika inåt. Med även fötterna inåt behöver vi luta oss framåt för att ge plats att röra oss, till skillnad från hästen som lagt rygg och mage mellan sina benpar.

I en öppen omfamning vilar ögonen på från hennes håll, högra axel, i ett ofokuserat seende.

Helhetens dans på måndagspraktikan

Hon var där, på måndagspraktikan, med sin son. Enastående i sin dans, egen balans och en medvetenhet om vad hon själv önskar och hur jag leder henne. Hon är alltid beredd i sin egen rörelse att blixtsnabbt gå från att dekorera till att följa vad jag önskar.

Vi har setts förut, för ett och ett halvt år sedan på Sprallen. Vi dansade lika härligt då, men när hon frågade mig om jag ville gå hennes kurs för tre tusen kronor drog jag öronen åt mig och blev sur.

Hon hör till de livligaste och duktigaste jag mött. På samma nivå som Åsa N och Jini-sofia om inte friare och livligare.